I wish for a miracle.
Eller bara en barnvakt faktiskt.
Jag har antagit att jag hade barnvakt tills på lördag,
då jag blivit inbjuden till en ''mamma kväll''.
12 mammor i min ålder som skulle äta middag ihop och
sedan gå ut och skaka rumpa.
Nu verkar det som att ingen kan vara barnvakt
och självklart känner jag mig ledsen.
Man vill ju inte fråga vem som helst heller!
Sen vill man ju inte framstå som dålig mamma
som bara är ute och festar hela tiden.
Jag skulle aldrig välja party
framför min son.
Men samtidigt har jag ju verkligen sätt fram emot
att träffa lite mammor i samma ålder.
Ingen av mina tjejkompisar from back in the days har ju barn...
Man behöver folk i samma sitvation runt sig,
folk som förstår.
Det gör man inte alls på samma sätt om
man inte har barn
och det vet jag med egenerfarenhet.
Love
