Småfolket, de är ju så fina.



Jag stod och vek tvätt och Theodor låg i sin vagn och jollrade.
Helt plötsligt blev det knäpptyst...
Jag tittade på vagnen,
då hade han snurrat runt och låg och tittade fachinerat på granen.

Ja visst är den fin älskling,
det är du som valt några av kulorna viskade jag och
pussade honom på huvudet.
Du blundade han och somnade strax därefter.

Så mysigt det är med barn.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0