förvirrad

Det är som att alla känslorna trillat av mig.
Som en död fågel på en kvist.
Jag känner bara för att fälla en massa tårar,
som jag vore den döda fågelns alldra närmsta vän.
Jag vet inte vilken väg jag ska ta?
Det har hänt förut att man tvekat vid ett vägsjäl,
men nu ser jag inte ens spåren av någon stig.
Den försvann som en handvändning under natten.
Jag är en förvirrad själ i natt jag undrar vad jag vaknar upp som i morgon?

xxx

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0